Höstlöven - faller och trampas på

vi hade bett om ursäkt hela livet när våra cyklar blev snodda. och fasen, klockspelet hade suttit på en pakethållare när de tog dem. men rövarna visste inte vilken skatt de hade kunnat få för den röda, kantnötta väskan stod lutad mot väggen där cyklarna stått. det var nog samma personer som korpade alla viktiga ord också.

det blev en lång sommar. vi var trötta på att be om ursäkt men vi kunde ju knappast ta oss till sången och dansen utan cyklar. vi bröt ihop och kom igen i väntan på nästa snedsteg, nästa fall, för dessa hade följt med oss hela vägen. man måste ju ha något att be om ursäkt för också.

alla dessa promenader längs gatorna där folk spyr och lättar på tryck och skriker och man tror att man inte alls är som dem… man hatar de där promenaderna där och då. senare ska man upptäcka att det är just dem man saknar men just där och då finns inget värre.

efter sommaren vet ingen vad som hände. minnen hemsökte oss, våra brister blottades. våra styrkor blev till de svåraste svagheter. högtrycken drog förbi och mörkret kom. någon la ut en låt på en blogg fast han inte borde. någon satt hemma i soffan och längtade. någon sa åt oss att hålla käften men vi kom tillbaka.

det var aldrig lika vackert som på film. det är sällan det är så. och sedan ebenholts la av har vi knappt nån glöd kvar heller. vi sitter kvar i vår soffa, samma som i somras, och kastar blickar från tvn mot busstidtabellen som kan ta oss någonstans.

medan vi väntar på att det ska hända är det lika bra att göra det här. våra kompisar kom och klappade takten. klockspelet fick jobba övertid. vi ringde azin och bad om en logga. och vi har skämts så mycket och bett om ursäkt så många gånger att det här får vara den första då vi bara kör på. våra hjärtan kan också slå 120 bpm.

några cyklar fick vi däremot aldrig tillbaka.

- höstlöven, mars 2009

--------------------------------

ladda ner "fast jag saknade allt då" här eller här

--------------------------------

grafik av azin.se